Du försvann så ung

Jag ställer mej på knä och knäpper mina händer...
Sedan min blick mot himlen jag vänder...
Mina tankar sänder jag till dej, du som bara försvann...
Fanns så mycket personer ville säga men aldrig hann...
En dag var det bara slut...
När din livslåga hade brunit ut...
Jag fick aldrig träffa dej, jag vet inte vem du var...
Men jag vet hur dina barn mår som på jorden blev kvar...
Sorgen som finns i deras hjärtan är svår och tung...
Eftersom du försvann väldigt ung...
De behöver dej fast du är i det blå...
Men att du alltid vakar över de tvivlar ingen på...
När jag försökt att stötta har jag själv förstått…
Hur lång tid det har gått…
Jag måste ta vara på det jag har…
För plötsligt en dag har man ingenting kvar…
Så en önskning har jag nu…
Det som har makt till att visa rätt väg för dina barn är du…
Försök få de att förstå…
Att de i framtiden lycka kan nå…
Mina ord som jag viskar hoppas jag att du hör…
För jag skulle själv vara vilsen om någon så nära dör…
Och det ända jag kan göra för de är att finnas där…
När smärtan och saknaden i deras hjärtan skär…
Jag vill kunna göra mer, men hur ska ja kunna de så säg…
Men nu vill jag bara säga att jag sänder mina tankar till dej…